Öronakupunktur är en behandlingsmetod där punkter i örat stimuleras för att ge effekter i andra delar av kroppen. Genom att påverka en bestämd punkt i örat som motsvarar och står i relation till ett visst organ, en kroppsdel eller en funktion kan man förebygga sjukdomar, behandla sjukdomar och ge smärtlindring.

Metoden har använts i flera tusen år i Asien. Den moderna öronakupunkturen utformades i Frankrike på 1950-talet av läkaren Paul Nogier och enligt honom har vi ca 180 akupunkturpunkter i örat. Grundtanken är att varje kroppsdel har en reflexpunkt i örat och om något är i obalans avspeglas det i den bestämda delen av örat. Punkten kan bli öm eller ändra färg.

Skillnaden mellan vanlig akupunktur och öronakupunktur är att i akupunkturen är punkterna på kroppen alltid mätbara och finns på samma ställe oavsett om man är frisk eller sjuk eftersom de är en del av det ständiga energiflödet i meridianerna. Men så är det inte med punkterna i örat de är antingen ”på eller av” vilket betyder att de ger bara utslag om det är något fel i motsvarande kroppsdel, detta kallas för ”aktiva” punkter. En helt frisk människa bör således inte ha några ömma/aktiva punkter i örat. Därför används metoden ibland inom den kinesiska medicinen för att bekräfta eller utesluta en diagnos.

I öronakupunktur behandlar man antingen på samma sätt som vanlig akupunktur med nålar som får sitta kvar en stund men man kan också använda långtidsnålar som sitter kvar och stimulerar akupunkturpunkten i flera dygn. Man kan också behandla utan att sticka med en nål och då tejpar man fast en liten metallkula eller ett frö på en bestämd punkt. Ett bra alternativ för den som är rädd för att bli stucken eller bär på blodsmitta. Permanentnålar och kulplåster används bara i örat.